Frokostmøte hos Stockholm bys utdanningsforvaltning

Tuesday 18 October 2016

Fred og ro på skolen? Hvorfor er det så viktig for hjernen?

Den 10. november holder Drømmen om det gode et frokostmøte hos Stockholm bys utdanningsforvaltning. Marie Ryds forelesning På hjernens betingelser! gir innsikt i og forståelse av hjernens naturlover.

Jan Holmquist, direktør for videregående, og Lena Hanberg, avdelingssjef for læring og elevhelse i Stockholm by, ønsker velkommen. Marie Boris-Möller, generalsekretær for Drømmen om det gode, forteller om våre metoder og arbeidet i barnehager og skoler. Vår talsperson Anne Marie Brodén informerer om prosjektet ”Min ro”, som hun er koordinator for. Prosjektet finansieres av Allmänna Arvsfonden för och av gymnasieungdomar.

På hjernens betingelser!

Hvordan kan ny kunnskap om hjernen komme til nytte i menneskers hverdag og i din hverdag som pedagog og leder? Hvordan kan du bli kjent med din egen hjerne, og forstå andres?

Maries forelesning fokuserer på hvordan hjernen fungerer, og at vi må lære oss å ta hensyn til noen av hjernens biologiske prinsipper når det gjelder evne til beslutning, hukommelse, relasjoner, teamarbeid, fokus, flow og nærvær. Hun kaller dette hjernens naturlover. Marie Ryd er blant annet doktor i medisinvitenskap og vitenskapsjournalist. Med bakgrunn som forsker på Karolinska Institutet kan hun den vitenskaplige metoden, og disputerte i 1992 innen molekylærbiologi, mikrobiologi og immunologi.

Barnehagebiennalen 17.–18. oktober

Saturday 8 October 2016

Fred og ro i barnehagen

Hvordan kan enkle metoder skape et miljø uten stress for barn og pedagoger? Hvordan skaper vi et miljø med gode forutsetninger for helse, læring og utvikling? Forskning og lang utprøvd erfaring viser talende resultater.

Den 17.–18. oktober 2016 er det ventet 800–1000 deltakere på Louis De Geer konsert & konferanse i Norrköping. I tillegg til forskere og barnehageansatte, deltar også offentlig ansatte og politikere med ansvar for barnehagespørsmål.

Drømmen om det gode og barnehagene Armbandet og Kättsätter samarbeider på årets Barnehagebiennal i Norrköping i forbindelse med en workshop 18. oktober i utstillingshallen. Et flertall pedagoger deltar, sammen med barn fra barnehagene Armbandet og Kättsätter. Marie Boris Möller, generalsekretær for Drømmen om det gode, samt et flertall av pedagoger deltar, sammen med barn fra barnehagene Armbandet og Kättsätter under ledelse av Cecilia Lindström.

Program

11.30 – 11.45

Fred og ro  i barnehagen, Marie Boris-Möller, generalsekretær i Drømmen om det gode

Hvordan har arbeidet med å skape gode forutsetninger for helse, læring og utvikling blitt til? Forskningen, læreplanen og lang erfaring viser at enkle mindfulnessbaserte øvelser skaper nye muligheter for barn og pedagoger, med minsket stress og forbedret arbeidsmiljø som resultat.  

11.45 – 12.15

Prøv selv!!

Ansatte og barn fra barnehagene Armbandet og Kättsätter under ledelse av Cecilia Lindström

Bevegelse; Barne-qigong ”Fuglen” og ”Tigeren”

Berøring; Massasje

Bevegelse; Naturyoga ”Solen”, ”Vinden” og ”Kretsløpet”

Stillhet  – Stillhetsøvelse ”Havet”

Elever i videregående lærer hverandre stillhet

Tuesday 23 June 2015

En mäktig syn: 27 gymnasieelever i stillhet med slutna ögon på en platå över Edsviken. Jag står mitt ibland dem i en övning ledd av två äldre kamrater från 3ans årskurs: Nicolas och David.

– … andas ut och känn hur axlarna sjunker…

Nicolas röst är lugn och säker medan han leder vår uppmärksamhet mot våra kroppsliga förnimmelser. Sedan trampar vi sakta framåt i en meditativ gång och samlas i Edsvikens slottsträgård för några qigong-rörelser. Nicolas och David från Rudbecksgymnasiet är några av pionjärerna i Drömmen om det godas projekt där gymnasieelever lär ut stillhet till varandra. De har själva haft Drömmen om det goda-metodiken på schemat sedan i augusti.

David berättar att han var skeptisk från början:

– Men efter en månad började jag märka att jag kände mig lugn och mådde bra. Jag började se fram emot att öva, medger han.

Nicolas instämmer och bekräftar hur stor skillnad medveten närvaro gjort i hans liv. Han kallar det mindfulness och berättar att de har övat på att vara medvetna medan de joggar, paddlar och spelar golf. David säger att han gör det på egen hand innan prov för då blir han mindre spänd och kan tänka bättre. Han har till och med tagit mindfulness med sig till fotbollsträningen!

Jag har under de senaste 15 åren haft förmånen att introducera olika former av stillhetsövningar och yoga för barn och tonåringar. Behovet av att lära sig metoder att hantera stress och krav ökar allt mer i takt med att informationsflödet strömmar allt snabbare. Våra hjärnor är sedan förhistorisk tid programmerade för att uppfatta fara i omgivningen med ett intrikat stress-system för att försätta oss i flykt- eller kampläge. När intrycken och uppgifterna är många kräver det att försvarssystemet går på högvarv. Vi är många i vårt samhälle som lever med förhöjda stressnivåer och liten tid till återhämtning. Evolution är en långsam process och vi är biologiska varelser anpassade för ett annat typ av liv och tempo. Därför är det avgörande för vårt välbefinnande och för kreativt nytänkande att vi har stunder av stillhet.

Drömmen om det goda har fått stöd av bl.a. Allmäna Arvsfonden och P Minnesfond för att genomföra ett treårigt projekt i gymnasieskolor där elever tränar enkla mindfulness-baserade övningsformer på lektionstid i åtta veckor. De får sedan stöd att lära elever i de yngre årskurserna metoderna. Allting är förstås frivilligt, men min erfarenhet säger mig att den här typen av övningar är mycket populära hos ungdomar. Förhoppningen är att metoderna ska leva vidare på skolorna oberoende av lärare.

Under de veckor eleverna tränar metoderna på skoltid samlar vi in deras reflektioner vid flera tillfällen. Här är några av dessa:

”Mamma sa att hon blev lugn. Hon tyckte det var skönt. Farsan tyckte det var avkopplande. Kompisarna undrade vad jag höll på med precis innan match, så de ville också testa. Lättare att fokusera. Det sprider lugn. De tyckte det var kul att få prova. Vill göra fler gånger. Syrran blev lite fnittrig, men det gick bättre nästa gång. Det har känts bra att få hjälpa andra.”

”Jag har lärt mig att sinnestillstånden påverkar andningen. Jag skulle ha prov den sista lektionen den dagen och hade varit väldigt stressad och nervös inför provet och andades snabbt och ytligt, när vi började göra övningen. Men jag var rätt lugn och hade inte en tanke på provet efteråt. Det kändes härligt.”

”Det enda som vi gjorde under den tysta promenaden var att vara medvetna om vår omgivning och vårt interna själv (dvs känslor och tankar). Jag var medveten om mina muskler som slappnade av och spändes under vandringen. I början kom många tankar fram, så många att jag blev yr, men jag rensade ut dem och fick min hjärna i ett ”koma”läge. om det går att säga så. Det fick inte ske några tankar om framtiden eller det förflutna, bara nutid”, sammanfattar en elev sin erfarenhet.

Under våren har vi även introducerat projektet till 2 klasser i Ållebergsgymnasiet i Falköping och till en klass i Internationella Kunskapsgymnasiet i Stockholm. Till hösten börjar vi i större skala och påbörjar arbetet i ytterligare 10-15 skolor. Vi bjuder nu in fler intresserade gymnasieskolor till samverkan! Kanske i ditt närområde?

Soliga hälsningar i syrénernas tid från projektledare Jessica Lilo

Ungdom opplever økende stress

Tuesday 23 June 2015

Vårt svenska samhälle har i etapper, sedan andra världskriget, byggts upp för att skapa en så god barndom som möjligt: mödravårdscentral, barnbidrag, betald föräldraledighet, daghem, skola för alla, bättre bostäder, skolhälsovård, psykiatrisk rådgivning/ behandling, sociala stödsystem, föräldrautbildning – flera av delarna antagligen av yppersta världsklass. Fast trots allt detta mår många unga ändå inte bra. Detta både oroar och konfunderar.

En avhandling från Stockholms universitet (2013) visar exempelvis att 30 procent av dagens 16-åringar sänder ut hårt stressrelaterade signaler. Av dessa har 8 procent så svåra problem att det är fullt jämförbart med ett utmattningssyndrom. Symptomen, som bland annat yttrar sig i form av känslomässig och fysisk utmattning, inlärningssvårighet och kognitiva problem, bör ses som en allvarlig varningsklocka då tidigare gjorda undersökningar av ”utbrända” visat att deras problemhistoria ofta stillsamt inletts under just högstadietiden (utan uppföljning).

– Det är sedan länge känt att stressen bland unga är ett växande problem. Min avhandling visar att problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktigt negativa effekter, säger Karin Schraml, doktorand på Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

I studien identifieras främst tre faktorer som orsak till ungdomars stress: känslan av höga krav i kombination med bristande socialt stöd, låg självkänsla och sömnproblem. Dessa faktorer förstärks av det som sedan länge är känt om tonåringar; nämligen att många lider av så kallad social jetlag (avvikelser mellan kroppens biologiska klocka och ett dagligt schema). Studien visar även att problemen med stress är tydligt större bland unga kvinnor än bland unga män. Det går nästan fem kroniskt stressade flickor på varje stressad pojke. Nära varannan flicka känner sig pressad av egna förväntningar (för män slår stressen igenom runt tjugofem års-åldern). De ungdomar som uppvisar högst nivåer presterar också märkbart sämre i skolan, med sämre betyg. I intervjuer framkommer även att begreppet ”stress” ofta används som en synonym för att ”må dåligt” (i största allmänhet). Intrycket är att pressen är hårdare än någonsin både i skolan, i det sociala livet och på arbetsmarknaden. Dessutom tillkommer en ständig uppkoppling med aktiviteter i sociala medier som aldrig låter hjärnan riktigt vila ut.

Uppkoppling = Nedkoppling

De växande siffrorna föranledde barn- och ungdomsläkaren Åse Victorin Cederquist och sömn- och stresspedagogen Anna Nygren att i en debattartikel i SvD (2013-11-08) påtala samhällets omvandling som en styrande bov i dramat. De menar bland annat att vi människor är genetiskt gamla varelser som utvecklats under lång tid. Våra kroppar och vår hjärna kräver hänsyn, via basala behov i form av regelbunden sömn, mat och rörelse. I bondesamhället togs en naturlig hänsyn till dessa behov. Man var ”tvungen” att äta och sova bra för att klara sitt dagliga arbete. Barnen uppfostrades i detta, och det blev ett naturligt sätt att leva. Under det senaste århundradet har vi istället sett en exploderande teknisk utveckling, med dygnet-runt-öppna affärer, stillasittande, oregelbunden dygnsrytm och rörliga måltidstidpunkter som brutit vårt tidigare invanda mönster. Nya tankesystem ger en strukturell rotlöshet.

Statens Medieråd uppger (2015-02-10) i sin årliga statistik att 95 procent av landets alla elva-åringar numera har egen mobil (nästan enbart smartphones). En utveckling som även innebär att de medievanor som tidigare kopplades till tonåringar kryper allt längre nedåt i åldrarna, och lär sjunka än mer då hälften av dagens två-åringar redan hunnit vara ute på internet. Det är givetvis bra med tidiga kunskaper, men utvecklingen är ändå inte okomplicerad – då det finns bieffekter. I sin doktorsavhandling kunde Sara Thomée (vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska och Göteborgs universitet) visa att ett intensivt användande av mobiltelefon och dator är tydligt kopplingsbart till stress, depressionssymtom, sömnproblem, och psykisk ohälsa. Enligt henne är det särskilt allvarligt att kunskaperna om hjärnans och kroppens behov är så allmänt dåliga, och att många föräldrar därför inte förstår (och därmed klarar av) att ta sitt ansvar som gränssättare och vägledare för sina barn. I ett reportage i DN (2014-02-06) beskriver hon på vilka sätt tekniken påverkar oss – på fritiden, på jobbet och i skolan.

– Inledningsvis var forskandet främst inriktat mot ergonomi, som hur man sitter när man arbetar vid en dator. Det handlade om värk i axlar, om musarm och så vidare. Men för tjugo år sedan började psykologer även intressera sig för hur den nya tekniken påverkar vårt psyke.

I ett snarlikt spår följer även beteendevetaren och stressforskaren Tomas Danielsson som, i DN (2015-01-18), befarar att många unga som växt upp under 2000-talets internet- och mobil­hausse, och som idag aldrig loggar­ ut, så småningom riskerar att fara illa. Han beskriver mobilen med sina plingande mejlikoner, poppande facebook-appar och twitter-uppdateringar som en ”aggressiv tiger”: som om den aldrig får sova till slut blir livsfarlig. I sitt arbete möter han unga vuxna med sömn- och energibrist. Fast han befarar ändå att utbrändhetskraschen är ett hot i vardande. Han ser situationen som en tickande bomb, där många skulle kunna falla som käglor inom 5-10 år.

Huvudproblemet är att det strömmande informationsflödet gör våra hjärnor mer upptagna än någonsin – vilket enligt flera forskningsrön både skadar hjärnan och ger oss sämre minne och koncentrationsförmåga. I en uppmärksammad artikel i den brittiska tidningen The Guardian (2015-01-18) beskriver neuroforskaren Daniel J Levitin vad ständigt uppdaterande, ­nåbarhet och multitasking egentligen gör med våra tankebanor. Hans forskning visar att tele­fonens funktioner inte bara riskerar att göra oss mindre effektiva. Den kognitiva förmågan blir till slut sämre än en haschrökares. Ett ständigt avbrytande, med koll på annat, ökar stressnivån. Alla notifikationer på Facebook, varje nytt SMS eller mejl kräver uppmärksamhet och fyller oss med tom energi. Den första känslan är bra, men den riktiga belöningen uteblir. Det byggs istället upp en slags ”info-mani”, som kan minska vårt IQ med så mycket som 10 nivåer.

En av Sara Thomées slutsatser är också att flitigt mobilanvändande och ständig tillgänglighet har samband med ökade sömnbesvär hos män, samt med tilltagande depressionssymtom hos både män och kvinnor. Fast hon håller samtidigt ändå med om antagandet att dagens unga över tid antagligen kommer att lära sig bli mindre IT-stressade.

– Så är det nog. Internetstress är till viss del ett övergående problem. Det tar alltid tid för människor att vänja sig vid tekniska förändringar och vi kommer alldeles säkert att utveckla ett hälsosammare förhållningssätt med tiden.

Hälsomani

Fast helheten i frågeställningar kopplat till stress är samtidigt kanske inte fullt så svarta eller vita som man möjligen kan ledas till att tro. Barnpsykiatern Frank Lindblad och barnläkaren Carl Lindgren väljer i sin bok ”Välfärdslandets gåta” (2010) att närma sig frågan från ett alternativt håll. De poängterar särskilt att antalet allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd inte verkar ha ökat enligt säkerställd statistik. Ökningen av den subjektiva självdiagnostiseringen försöker de å sin sida förklara utifrån skiftningar inom värderingstänkandet i samhället. Deras åsikt är att nya betoningar i tidsandan ligger till grund för en stor del av den oro, tomhet och apati (negativ energi) som avspeglas i flera hälsobesvär hos ungdomar – t ex psykosomatiska besvär, sömnsvårigheter, nedstämdhet och livsleda. De menar därför att högt ställda krav på hälsa och välbefinnande kan leda till ett ängsligt överbeskydd mot möjliga faror. En alltför stor observans och oro kan motverka en sund tolerans för ett mindre mått av värk. Författarna omnämner detta som ”hälsomani” (eftersträva en ständigt perfekt hälsa).

De poängterar även att stress-begreppet över tid alltmer – på gott och ont – har förvrängts en aning. Deras bestämda åsikt är att stress, under små avgränsade perioder, i grunden till och med kan vara av godo. Dels därför att det är ett av kroppens larmsystem. Men även därför att ett visst mått av underliggande stress kan fungera såväl stimulerande som utvecklande, att det till och med kan behövas för att man ska klara av att prestera bättre (tänk: elitidrottsmän innan en stor final, en anställningsintervju eller studenter vid deadline inför tenta/uppsats). Stress är alltså inte något som absolut måste undvikas till varje pris. Fast samtidigt är de noga med att betona att alla stressituationer upplevs individuellt. Och att det är när stressen blir långvarig, utan återhämtning, som den kan leda till utmattning, sjuklighet och sämre kognitiva förmågor.

Lindblad och Lindgren refererar samtidigt även till mätningar som gjorts i ett 80-tal länder angående samspelet mellan individers livsåskådning/värdesystem och de rådande sociala, kulturella, ekonomiska och politiska samhällsfaktorerna. Dessa mätningar pekar ut Sverige som ett tydligt individualistiskt samhälle. Det sammanfaller även med andra studier som visat att det inom den typen av strukturer förefaller finnas en ökad risk för psykisk ohälsa, eftersom individerna på egen hand förväntas skapa en egen identitet, forma sin egen utvecklingsbana och göra självständiga val. Omständigheter som kan vara stimulerande och berikande. Men som för stora grupper, i realiteten, riskerar att bli något alltför svårt och pressande.

Just denna problematik går för övrigt igen även i Ungdomsstyrelsens senaste rapport om attityder och värderingar (2013) som bland annat visade att det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och ekonomi. Bland killar gäller oron främst den egna eller familjens ekonomi, medan det för tjejer handlar mer om svårigheter att klara de löpande utgifterna. Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige har varit en stadigt pådrivande stressfaktor under hela perioden från tidigt 1990-tal fram tills idag. För de som inte klarar behörighetskraven eller att fullfölja de påbörjade gymnasiestudierna kan situationen på arbetsmarknaden bli dyster. Med det i åtanke är ett av svaren angående framtidsstress i Rädda Barnens undersökning Ung röst (Tidningen Barn, 2014-05-09) kanske inte så förvånande. Nionde-klassaren Alva säger så här angående vad som oroar henne:

– Framtiden. Jag har ingen aning om vad jag vill bli. Därför vill jag ha bra betyg så att jag kan välja en linje som är bred. Jag har sett människor som det har gått dåligt för och jag är rädd att det ska bli samma sak för mig, att jag inte har tillräckligt bra betyg för att komma in på rätt linje – att jag ska få städa på en hamburgerkedja istället.

All stress är alltså nödvändigtvis inte djävulen själv. Men faktum kvarstår ändå att många, särskilt unga, upplever det som att det stängs dörrar omkring dem – vilket skapar en långsamt gnagande oro, som olyckligt även förstärks av tekniktrender och förändrade värdetänkanden.

Godhetens frø – demokratiets opprinnelse

Tuesday 23 June 2015

– Människan har en stor potential till godhet och bara det att vi kan reflektera över de här sakerna visar att naturen är god, säger Ove Utzinger, som jag träffade en vårdag på Nobelmuséets café för att tala om värdegrundsfrågor.

Ove är utbildad i teoretisk filosofi och har flera års arbete med just värdegrundsfrågor på Skolverket bakom sig.

– Vårt människovärde, demokratins grundbult, kommer av naturen och är något vi alla har och som är lika stort hos alla, oberoende av yttre attribut, såsom status, lärdom, begåvning, nationalitet och hudfärg, förklarar han.

– För att upptäcka det behöver vi utveckla vår relation till oss själva. Vi behöver lära känna oss själva bortom attributen och rollerna. När vi skapat en positiv relation till den delen av oss själva då kan vi skapa positiva relationer till andra. Vi behöver känna igen varandra på djupet. Stillhet och meditation är effektiva verktyg för att utveckla medvetandet om vårt människovärde och andra viktiga värden såsom medkänsla och empati.

Ove kom in och började arbeta på Skolverket 2008 i samband med verkets stora satsning på det s.k. värdegrundsprojektet. På Skolverket utgår man från skollagen och det är i läroplanen som värdegrunden formuleras.

– Formuleringarna i läroplanen grundar sig på de demokratiska värderingarna och mänskliga rättigheterna, förklarar han. I läroplanen exemplifierar man värden i stället för att säga exakt vilka värden som gäller. Några värden är mycket tydliga, t.ex. jämställdhet. Värdegrunden är ett socialt fenomen och vilar på det goda som kommer från naturen.

Ove tog för något år sedan kontakt med Drömmen om det goda efter att ha hittat vår hemsida och blivit förtjust i vårt koncept som hänvisar till vårt inre mänskliga värde som en god dröm.

– Det värdet är en potential som finns inom oss alla. En potential som vi behöver lära känna för att förstå och kunna efterleva skollagens demokratiska grundvärderingar som rättvisa, jämlikhet och det mänskliga likavärdet, säger han.